Att byta lampa ska gå på en grisblink!  

På den gamla goda tiden, då allt var bättre, tjänade jag och en kompis ihop nöjes- och bensinpengar på en så kallad hederlig mack. Slogan var att man skulle ha en tiger i tanken. Det var på den tiden då man kunde välja mellan att tanka själv eller få betjäning.

Eftersom macken låg ungefär halvvägs mellan kungliga hufvudstaden och dalafjällen var det många som behövde fylla på bilen och samtidigt tömma blåsan. Ett och annat paket röka och lite godis blev det också.

Eftersom vi oftast bestämde oss för att köra två och två när takräcksnissarna (fanns knappt några takboxar på den tiden) var på G kunde vi erbjuda kanonservice vid pumparna märkta ”betjäning”. I med soppaslangen, snabbtvätta rutan och en logisk följdfråga om det inte skulle vara några deciliter motorolja också (merförsäljning kallas det för idag).

Jodå, kolla om det behövs, och det gjorde det nästan alltid. Oljan hade vi i klassiska oljekannor som vi tappade upp på lösvikt. När vi ändå höll på kunde vi byta ett och annat torkarblad också. Glödlampan ingick också i servicen ända till en grissnöande lördagslunch i februari när livets första halvljuslampa i en japan skulle bytas. Vi fattade ingenting! Det fanns inget ”hål” på baksidan av armaturen. Mejsel fram och hurtigt talade vi om för 08:an att det här fixar vi på en grisblink... En timme senare åkte en, i och för sig nöjd, men ändå sur skidturist vidare. Han var glad över sitt nya ljus och samtidigt förbannad över vetskapen att byta lampor i den relativt nya bilen inte var någon barnlek. Från och med den dagen ingick inte längre lampbyten under skylten ”betjäning”. Ungefär som idag med andra ord. Egentligen borde hela nybilsbranschen stämmas unisont för trafikfarlighet eftersom man i de flesta bilar av dagens modeller inte klarar att byta en lampa på en grisblink.

Skärpning!  

Mikael Sagström, chefredaktör Bil & Verkstad